En sommarbloggs död.

Nånstans där i mitten av smeten så ledsnade jag. Efter jobbiga heldagar var publicering av bilder och försök till att vara kreativ och intressant på samma gång för mycket och gav mig rätt lite, så jag sket i det, och jag har först nu både tid och ork samtidigt - så här kommer punkten för den här bloggen, som redan från början var tänkt som just en sommarblogg. Som en sommarkatt som lämnas för vind och våg.

Poetiskt värre va?


Här ser vi då sommarens 7'e och sista scenbygge (för min del), Way Out West. Förutom Eagles i Malmö har jag hunnit med 8 festivaler - även om jag på flera åkt precis innan festivalen börjat och kommit till rivet, som den musikälskare man är...


Vi hann med lite rock 'n' roll också faktiskt. Här ser vi Stage 2 på Sonisphere från sidan.


Samma band, samma scen, ingen aning av vad dom heter men de var bra.

Fler intressanta bilder har jag inte, men däremot bjuder jag på lite eftertexter och -bilder. Inte en chans att jag hade lyckats bygga någon av de här scenerna ensam i somras - och framför allt hade jag aldrig haft i närheten av lika kul någon gång om inte dessa tre gringos varit med på resan:


Årets rookie! Smulan, praktikanten. Upplockad på W.T.A.I. där han var med och humpade. Det enda bra som leran i Sthlm förde med sig.


Don Conny, denna man som ingen begriper men alla älskar. Gammal är äldst, men har finast skjorta av alla!


Sist men långt från minst, Günther 2 av bilden att döma. Monchichi! Svårt att göra dig rättvisa utan att prettomätarna ska slå igenom - jag har otroligt stor respekt för dig, och det du inte klarar vetefan.

Få se nu...vi har klarat av anledningen till att det bloggades dåligt andra halvan av sommaren och vi har tackat kollegor. Nu återstår bara att tacka alla chaufförer, projektledare, volontärer, hump, ljud- ljus- video- och backlinetekniker, lagerfolk, servicetekniker och självklart även band och festivalbesökare som sett till att jag fått vara med och upplevt det jag gjort i sommar, samtidigt som jag även denna månad lyckas ha råd med hyran. Det vart rätt bra måste jag säga.


Vi avslutar med en bild på yours truly. Det är jag i masten till vänster om kranen!

Tack och förlåt och hej! :)

Dag 32: Fy skäms...

Okej, jag vet, jag har varit en jävligt dålig bloggare på sistone. Framför allt med tanke på att det här är en tidsbegränsad blog. Sorry, men jag har haft roligare saker för mig stor del av tiden ;)

WTAI-rivet var bland det blötaste jag har varit med om, men det gick det också. Efter att rivit det spenderade jag fyra dagar med världens bästa tjej i hennes stuga - skönt att få komma bort lite och bara ha det bra, miljöombyte!

Nu har vi tagit vår scen till Dalskogarna iaf. Nog pratat om mig och min fritid! :)

Peace & Love är med sina 30nåntingtusen biljetter årets största festival, och det är också ett av de största byggena för sommaren. Största jag byggt någonsin! Det kompenserar jag med att lägga upp gryniga mobilbilder till viss del, eftersom min finkamera är i vår kära Kontiki - som tyvärr inte är med oss längre :/ Lilla kameran har legat i datorväskan och inte varit med tyvärr, så mobilbilder delvis.


Här ser ni när min kollega och tillika chef monterar ett annorlunda skyddsräcke runt en pissoar, medan vår logistikman på plats lämnar tillbaka kväve till naturen. Det är såna här hyss som gör tillvaron lite roligare :)


Ååååååhh...sopa!


Såhär ser styrboxen till en motorkontroll ut på insidan. Som scenbyggare får man även leka servicetekniker, men jag ska villigt erkänna att jag inte lagat den här trots att den behöver lite underhåll, men det beror snarare på att jag saknar lite lösa ledare i lagom storlek, krympslang och en varmluftspistol. Imorgon bär det av till firman för att tillsammans med serviceansvarig där dricka kaffe och göra den här Skjönbergstyrningen nöjdare med livet! :)


Här ser vi då scenen. Vi har en scenbredd på 45 meter, ett scendjup på 24 meter och en catwalk som i sin lilla mittunga sticker ut 10 meter från själva scenhuset. 888 kvadratmeter golv, där själva golvskivorna har en sammanlagd vikt på 12,6 ton ungefär. Videoskärmar på utsticken och lök på laxen!


Våra kollegor på scen 2.


Monster Magnet i solnedgången på vår scen, första gigdagen, d.v.s. idag.

Eftersom Kontikin tagit tjänstledigt så har vi annat boende den här festivalen! För att dämpa sorgen så konstruerade vi ett litet beach party!


Solstolar, klotgrill, darttavla, pool, badboll och beach ball. What could possibly go wrong! :) Skolan som bussarna står vid ska rivas, så vi åkte helt enkelt och hämtade några ton sand och la ut. Gissa om det var mysigt imorse att äta frukost med sand mellan tårna :) Här är det dock grillkvällen i förrgår som visas. Vi hade en tanke om att bygga ett soldäck på taket till höger i bilden, återstår att se om det blir något, men festivalen är lång... ;)

Nu har Monster Magnet precis gått av och vi förbereder oss för danska Volbeat, som säkert är bra även denna gång. Kanske så bra att man ska släppa facebookandet några minuter :) Adios for now, jag piper iväg en sväng för ett bröllop och återkommer när jag har feeling samt något nytt att skriva om!

Dag 19: Allt stannar upp, men läget är skarpare.

Det är typ definitionen på kontrast att komma hem från att vara ute på gig. Från att vara mitt uppe i en händelse som i vissa fall berör tiotusentals människor så åker man tåg med en kupé människor, för att därefter komma hem till en lägenhet där man är helt ensam, efter att ens kombo lämnat landet för att bo med sin pojkvän i Oslo. Jag låg i två timmar igår kväll och hostade innan jag lyckades somna, och vaknade trött, så idag har jag varit förbi Apoteket och införskaffat piller som sägs vara bra. Flaskan med flytande substrakt är säkert mycket bättre, men potentiella schampoolyckor är väl jobbigt nog; jag trivs nog inte bättre med en necessär som stinker hostmedicin.

Trots att allting stannar upp så har jag lyckats umgås litegrann. Först fick jag besök av kompis Sonia som varit i Usa och dels köpt en grym t-shirt åt mig, men dessutom köpte ett knippe Sharpies åt mig (eller magic markers som de kallas). Som om inte det vore nog hade hon dessutom med sig en mycket rolig tröja som present - jag är jättetacksam för allt hörru! :)



110 stycken Sharpies i varierande sort och kulör. Grymma pennor, med ett snittpris av 10 kronor - mycket fint att ha! Vill du köpa några stycken till bra pris? Skriv en kommentar så hör jag av mig!

Andra besöket för dagen var min kompis Ola, som kom förbi på middag. Jag serverade klyftpotatisar, oxfilé, grönsallad och en Zenato Amarone. Kaffe, glass och GT på det - jag kommer säkert sova väldigt bra inatt :)

Planen för morgondagen är att besikta min bil som jag ska sälja, köpa en tvålägesbrytare för att bygga en egen pickel från Elfa, lämna tjejens lägenhetsnyckel till en av hennes kompisar, pimpa nya garaget så jag kan slå upp dörrarna utan risk för lackskador, eventuellt hinna få in en hylla och lite hjulförvaring, sen packa och rulla upp mot Where the action is och se lite band.

Innan dess lyssnas det på Pearl Jam - Dirty Frank och kopplas av.

Dag 18: Ett knippe inlägg, och inga kommentarer

Joråsåatt! Efter att på förmiddagen fått lite sovmorgon och lagat två glappa picklar så sitter jag numera på tåget från Stockholm hemåt. Tre scenbyggen och två riv avverkade såhär på första svängen ute. Efter WTAIrivet ska jag vara ledig med min busunge till flickvän, sedan är det Peace and Love, Arvika, Hultsfred och Sonisphere, men jag räknar med att hinna hem efter Arvikabygget, innan Hultan. På Sonisphere ska jag dessutom arbeta litegrann som ljudmänniska också, med mina kompisar Per och Jonas - ska bli kul!


Centralen, nästan lika kul som det ser ut! 45 minuter till man är hemma i stan, och 75 tills man är hemma, ska bli skönt.

Apropå sköna saker så har jag numera skrivit drygt ett tiotal inlägg, och fortfarande inte fått en enda kommentar, och det vore ju skönt om man kunde få lite feedback på det man skriver. Den som skriver första kommentaren får som belöning ett kasserat sling, en slutkörd kaprondell, en trasig pall och en tunnelsprintsbult - nummer två får en klacksprint och trean en trasig r-clip!

Nu 41 minuter kvar av tågresan, adios amigos.

Dag 17: Wtai färdigbyggt!

Idag har vi haft en väldigt fin dag. Det är räknat tidsmässigt att det ska ta fyra byggledare två dagar att bygga en tre fack djup scen - och vi har gjort det på tre man på en och en halv dag, mycket trevligt!


Redan innan ett var golvet färdigbyggt, griden hopslagen och dockad, master resta, kättingar idragna och motorer picklade.


Vid elva så slutade vi för dagen, och då var allting utom mixplatstak och -sidor uppe. Lamporna som lyser kallar vi houselights. Som ni ser på resten av bilden så är det inte superljust direkt, så houselights är rätt bra att ha... :)

Vi avslutar dagen med en bild på vad vi har fått av vår transportavdelning. Stefan kom med en dekal häromdagen på Sweden Rock, så numera ser motorhuven på Kontikin ut såhär:


Det är dock bara lögn, såvida inte en mil i själva verket är två...?

Sovdags, för att imorgon vid lunch åka hemåt. Rast, vila och stortvätt, för att på fredag åka upp hit till festivalen igen, riva på söndag, sen vara ledig må-fre - och firar detta med att åka och kramas med världens bästa tjej, puss på dig sötnos ;)

Gonatt.

Dag 16: Sölvesborg -> Stockholm

Nu har vi bytt ut ett gräsfält mot ett annat! Husbilen gick inatt från Sölvesborg mot Stockholm, med en sovpaus på en rastplats utanför Oskarshamn. Sölvesborgsrivet gick jättefint, enligt rykte det snabbaste någonsin, men lastningen tog nästan lika lång tid som i Malmö, eftersom vi fick lastmaskiner väldigt sent. Nåja, det gick fint det också, och nu är vi i en vacker park i Stockholm för att göra Where The Action Is - WTAI.


Bottning med P.A. i trucken och kalashump. Hump är alltså de människor som tillsammans med oss byggledare sätter upp scenen. Just dessa kommer från Live Nation och jobbar i vanliga fall t.ex. i Globen, fast då med att sätta upp och ta ner teknik när produktioner är där. Klockan är sex ungefär och vi har nästan bottnat klart.


Det omnämnda gräsfältet, ligger ungefär vid Universitetet i Stockholm. Väldigt vackert område! Aluminiumbitarna som ni ser utgör master och "grid" - och vad grid är har jag minsann redan förklarat. Den där mer ingående förklaringen över hur just den här scenen sitter ihop, den kommer någon dag då jag ligger bättre till med sömnen :) Till höger står en trailer. Vår scen är i nuläget 6 trailers, varav 2 är lite kortare och har en fullstor trailer bakom sig. Längst fram på trailern är det en dragbil påkopplad, vilket i princip är en lastbil utan utrymme, som helt enkelt drar trailers. På så sätt kan man ställa en trailer på ett ställe, och sedan ta dragbilen och använda någon annanstans, vilket såhär på sommaren kan vara väldigt praktiskt. Just den här dragbilen är nog för tillfället i Avesta, med trailers från scenbygget till Springsteen på stadion här i stan. Vi var på studiebesök där idag, och tittade på lite när de rev, och hälsade på kollegor.


Apropå ekipage, här har vi Kon-tiki Resort, mitt hem för sommaren! Med sina 56 kW är det här inte direkt något monster, men det tar oss dit vi ska och vi sover ganska bra i den dessutom. AC, kylskåp, ugn och förtält är bekvämligheter som kan nämnas i sammanhanget. Notera chefsstolen, som dessutom numera kompletterats med ett bord. Tyvärr ser man inte på bilden den blå ljusslangen vi har monterat i förtältet, men en annan gång...eller så får ni komma och hälsa på här på WTAI! :)

Nu är det återigen dags för kudden.

Dag 10: Några dagars ledighet

Efter att ha arbetat varje dag sedan förra söndagen så innebär slutförandet av den här dagen fyra dagars ledighet - väldigt skönt faktiskt. Från att ha börjat dagen på arbetshöjd (taket ungefär 1,5m över scengolvet) så gick vi upp med taket och landade det på ungefär en timme, vilket får anses bra!


Här är klockan halv ett och vi är halvvägs uppe. Det man gör när man reser taket är att man hissar det, monterar stödmaster allt eftersom, för att till sist landa stödmasterna bak, där det finns en bottning invägd att landa masterna på. Bottningsförklaringen kommer vilken dag som helst ;) Efter det för man i varje lyftmast in en tunnelsprint så man kan lasta av motorerna som lyfter taket - vi får se vilken dag förklaringen av detta kommer :)


Här är klockan halv två och vi har landat taket, kvar återstår att landa övriga stödmaster och mycket småpill, som t.ex. att bygga räcke runt om scenen, passa in golvskivor runt de master som sticker upp genom scengolvet, spänna ner sidoväggar, montera trappor etcetera.


Här är klockan halv nio och vårt ljuscrew har hängt hela sin rigg. I högerdelen av bilden har vi börjat bygga mixplats. Dagen har varit lyckad och det enda som återstår under morgondagen är att färdigställa mixplats, städa undan materiel och göra eventuella småförändringar.

Efter den här bilden har jag hunnit med att hjälpa till att bygga PA-torn på scen 2, äta lite nattmat, ta en dusch där varmvattnet tog slut efter en minut och en grillstund med goda vänner i husvagnen bredvid. Nu väntar fyra dagars vila och rockmusik, och därefter bär det av mot Stockholm och Where the action is.